 |
| En doft av gran sprider sig i huset |
 |
| Snart kommer han den lille goa runda mannen. Nu är det snart helg. Jag ser fram emot några dagars ledighet, att få umgås med barn och barnbarn. Njuta av god mat och få se när stjärnögonen tindrar på barnen av förväntan. Det är mycket som skall fixas före men nu är det nästan klart. När jag var barn hade jag lite ångest kvällen före julafton. Hur i hela friden skulle det kunna bli jul hos oss som det såg ut. Mamma hade ställt köksbordet mitt på golvet för att kunna stå på det när hon skulle skura väggar och tak. Alla mattor var nytvättade och låg ihoprullade för att läggas på när detta var klart. Grytorna puttrade på spisen. Allt var bara som ett stort stress och mitt i alltihop stod mamma och fixade och donade för att allt skulle vara tipp topp när vi vaknade på julaftonsmorgonen. Aldrig fattade jag varför mamma alltid måste sy dockkläder till grannens BrittMarie, dagarna före jul, varför just då, det var ju jag som ville ha dem. Det måste väl vara viktigare. Att jag sen fick dem och var grundlurad det hade jag ingen tanke på. På julaftonsmorgonen var det helt ljuvligt att bli väckt. Det doftade så gott överallt, fruktfatet var uppdukat med apelsiner och äpplen som pappa fått från någon båt i frihamnen. Det hängde julpynt överallt och granen var tänd. Det vankades härlig choklad och mackor med julost. Ibland var pappa ute och jobbade med bogserbåten för att bogsera in nån senkommen båt som absolut måste komma in till Stockholm just på julaftonen. Den här dagen fick jag bada på morgonen, det var ovanligt eftersom jag var öronbarn och aldrig fick bada om jag skulle gå ut, det var inte bra för öronen! Sen blev det fina kläder på ( nyöppnat paket med fin-kjolen i) och hårband i håret i en rosett som satt så hårt så det spände i hela huvudet, vill man va fin får man lida pin. Och mamma den stackaren hon var helt slut. Hon hade väl hållit på hela natten för att allt skulle vara klart när vi vaknade. - Mamma, jag har aldrig tackat Dig för att Du gav oss så underbara jular med allt vad det innebar för Dig. Då var det alltid mamman som skötte all markservice så nog var Du trött när julaftonsfriden la sig över huset. Jag tänker på Dig så ofta, på allt som jag aldrig sa till Dig eller på allt som jag aldrig frågade Dig om eller på allt jag inte tackade Dig för. Jaha, det blev en liten nostalgisk tillbakablick på mina barndomsjular. Jag önskar att mina barn och barnbarn får lika fina minnen av sina jular som jag. Nu till sist vill jag önska mina läsare |
