Det tog ett tag innan jag kom, men nu är jag här med nya friska (jojo) tag. Året började inte så bra men nu kan det bara bli bättre. Alla helger har passerat nu och på ett sätt känns det skönt. Det är lite stressande med allt man måste hinna med och allt extra som skall göras när det är stora helger på g. Precis före jul åt jag en penicillinkur som jag blev ordinerad för en ond ambåge. Armbågen blev bra ( säkert även om jag inte ätit "medusin") men efter en sån kur blir man nog jätte mottaglig för alla baciller som finns runt omkring. Och så klart, jag blev däckad på nyårsdagen och låg pall som man säger, jag hade en liten föraning om vad som komma skulle veckan före med över 39 graders feber på onsdagen och då som jag var barnvakt och allting, jag fullföljde uppdraget men dock med nedsatt förmåga. Höll mig på benen ganska skapligt några dagar tycker jag tills det slog till igen. Idag var första dagen ute och det kändes helt ovanligt att komma ut i friska luften och röra på kroppen igen. Jag vet inte när jag varit sjuk så länge. Men inte var det igår i alla fall. Hoppas nu att hälsan står mig bi.
Jag har inte så mycket att berätta pga detta men hoppas att jag kan fylla raderna längre fram med viktigt och oviktigt. Hursomhelst, nyårsafton avlöpte bra, maken och jag skålade i god alkoholfri champgne. Bra att bolaget har så stort utbud på alkoholfria drycker för oss som inte vill ha det andra. Jag tyckte att mitt "bubbel" smakade sådär. Varken godare eller sämre än en flaska Gula änkan. Det som var mitt mål med kvällen var att lyckas fota nyårsraketerna, det har jag aldrig kunnat förut. Jag hade läst på kvällen innan och riggat kameran så det skulle kunna finnas en chans att det skulle bli nåt kort. Jag kunde!!!!!!!Det var roligt att se att så många satsat på lyktor i år. Det är bra tycker jag, visserligen är det mäktigt att titta på alla vackra färger som utspelar sig på himlen men det är inte lika roligt att tänka på alla tragedier som kan ligga bakom det vackra. Min "svägerska" förlorade sin son pga av en smällare för 6 år sen, vi i släkten har mer eller mindre tagit avstånd från dessa raketer till följd av detta . Jag tänker också på alla djur som lider både i hemmen och i skogen. Det borde finnas några fler alternativ. Det är även tråkigt att se hur det ser ut dagen efter, Jag kan inte förstå att inte nån kan plocka upp efter sig. Det ligger tomflaskor, plastpåsar, tomma fyrverkerilådor mm mm ute , det är som att " inte skräpa ner tänket" inte gäller denna kväll. Jag må låta som en riktig gnällkärring men det står jag för. Jag har säkert varit där själv men är glad för att jag bättrat mig på den fronten i alla fall.
Nu skall vi se framemot en härlig vår. För mig börjar alltid våren den första januari. Det spelar ingen roll om det är snö, kallt och mörkt, det är ändå vår, Jag tycker inte att man kan börja med något gammalt på det nya året och så heter det ju vårterminen i skolan och det förklarar allt. Om det fortsätter såhär med bara lite lagom snö och lite lagom kallt då är det perfekt. Kanske vi kan våga oss ut till stugan snart. Jah det var väl allt jag hade att delge för denna gång. Lägger med några bilder som kan glädja sinnena.
 |
| Så vackert men så farligt. |
 |
| " Vita syrener som blommar om våren"........snart. |
 |
| Violbacken vid "Öringeboden". |
