Jag har inte lust att vara slav under dessa prylar ändå sitter jag här med både det ena och det andra.
Ju mer grejjer jag skaffar desto mer måste jag lära mig och desto mer inser jag att loppet är kört. Jag är helt bortom denna värld. Jag är inte ens intresserad.
Fast samtidigt är det ju rätt roligt med allt jag kan göra med dessa tekniska underverk. Ungarna i skolan frågar om hjälp med deras Chromebooks. Jag står där som ett fån, kan inte ens använda dem utan en mus ansluten. Den där lilla pilen far iväg och hamnar i nåt annat rum verkar det som, när jag skall göra något utan mus.
Ungarna de bara sitter där och fibblar med fingrarna som om de hade nån magisk kontakt i fingertopparna sådär som ET ni vet " ET phone home" sen begär de att jag skall hjälpa dem. DÖHHH
Då är jag förlorad som vuxen: Kicki du fattar ju ingenting !!!
Så känner jag mig också när jag skall handla nåt tekniskt. De där unga säljarna börjar babbla på om en massa termer som jag visserligen hört men inte vet vad det är. Tror ni att jag skulle sänka mig till den nivån och blotta mina okunskaper? Nehej då, jag håller färgen och tänker : Det fixar sig nog. Jag har ju brorsan, han kan. (konstigt nog fixar det sig även utan brorsan) Sen ställer jag några frågor till den där unga valpen så det verkar som jag kan nåt och sen går jag därifrån med min nyanskaffning och verkar helt tillfreds tills jag kommer hem.
Då inträder förvandlingen,från en snäll timid människa förvandlas jag till ett rytande monster som kan kasta ut allt i min närhet bara för att det inte funkar. Men sörröh. till slut.....
Bara en sån sak som att JAG just har kopplat in min skrivare som hoppat ur systemet när vi fick nytt bredband. Och vem kopplade in routern? Jo JAG . Tjohoo vad sa ni nu då?
 |
| Det är bara att hålla färgen |
En gång när jag skulle köpa en mobil började människovalpen babbla på om en massa saker som jag bara inte fattade ett ord av. Då tittade jag lugnt på honom och frågade : Kan du sticka eller virka? Nej sa han förvånat, Det är jättelätt sa jag du bara....Sen drog jag på med en massa ord som han inte hade en aning om men han förstod nog vad jag menade. Fast vi skrattade båda till slut och jag gick därifrån med nåt jag egentligen inte ville ha. hi hi.
Nu i dagarna har jag anmält mig till en fotokurs på 6 tillfällen. Det skall ju bli hur kul som helst, där är jag intresserad fast det är svårt att komma ihåg allt. Men jag ger mig 17 på att jag skall förkovra mig . Dessutom blir det en workshop längre fram i vår och det blir en höjdare. Snart ser ni mig representerad på Fotografiska, sanna mina ord . Jorå så atte...
För övrigt är det som vanligt. Just nu är jag inne i en musikalisk sväng. Lyssnar mycket på musik, både nytt som ungarna vill höra i skolan och gamla godingar och lite tips från andra musiclovers.
Jag tänkte lite idag, tänk om jag blev döv, det skulle vara ett hårt slag. Tänk att aldrig få höra musik mer, aldrig få höra fåglarna sjunga eller ungarna skratta. Jag tror nästan det skulle vara outhärdligt. Men det går ju såklart inte att tänka så, det går ju inte att välja, blind eller döv. Det vore lika hemskt vilket det än var. Men som sagt, tanken slog mig.
Ja det var väl ungefär about all jag hade att tillföra idag. Läs om du vill eller låt bli, valet är ditt och DU, köp något nytt tekniskt så du har något att reta upp dig på i helgen.
Vi hörs snart
 |
| När man inte bryr sig :) |
