Vilken ljuvlig helg

Denna påsk gick inte av för hackor, vilken underbar helg det blev. Så skönt att vara ledig i fyra dagar, det kändes som evigheter sen. Jag har inte varit ledig sen jul faktiskt så det var väl mig väl unt. (heter det så? )
Maken och fågel och jag packade in oss i bilen på långfredagen och jag måste erkänna att jag inte var riktigt nöjd med vädret då. Jag tjatade på kar`n som till slut fräste till mig : Dom sa det blir fint IMORRN!!!! Okej, jag fick sluta med mitt tjat. Jag tror alltid det värsta och trodde jag fått rätt när vi vaknade på påskaftonen och det var gröt utanför fönstret. Jaha, tänkte jag, det var den påsken det, adjöss med att sitta ute. Men sirruh, jag fick fikon, det klarnade upp och plötsligt var det som den finaste sommardag.

Vi pockade fram trädgårdsmöbler och skurade dem, sen åkte barnens gungor och andra saker fram.
Vi pysslade på ett tag i solen tills sonen och hans gullvippor kom. Flickorna var helt saliga, de hade längtat jättemycket till landet. Efter en stund anslöt dottern med sin familj. de gossarna var lika saliga de och snart var leken i full gång. det märks att kusinerna tycker om varandra, de störde inte oss vuxna ett dugg utan de lekte på och roade sig helt själva med både det ena och det andra.

Påskmaten avnjöts ute och det var bara fullkomligt underbart. Fågelkvitter och barnkvitter och solsken och god mat.

Efter maten fick barnen leta efter sina påskägg och alla blev nöjda. Sen rullade dagen på i solen och vi hade det så varm och mysigt.
Sonhustrun (som kom något senare) sov över med flickorna och de var så nöjda att sova i sina sängar som väntat hela vintern på dem.

På Påskdagen blev vi ensamma och då gjorde jag INGENTING. Jag bara satt i min solstol och ögonen trillade igen gång på gång och fåglarna sjöng så det brakade om det. Jag tog fram kameran några gånger men det var nästan så jag inte orkade det heller, snacka om att koppla av totalt.
Djurlivet var igång, sädesärleparet visade sig, fåglarna slogs om holkarna, haren sprang fram och tillbaka och Gunnar, vår fasan gick mest och gapade hela tiden och talade om att: Det här är mitt revir. Vem bryr sig om den gaphalsen. Hjortarna lekte på åkern och flickorna hade minsann sett en antilop på vägen ut enligt den lilla damen. Den stora var så nöjd över att de såg fyra "trasor" som hon kallade tranorna när hon var yngre.
Det är så roligt med djurlivet och det är roligt att barnen uppskattar det också.
Ja, detta får bli min rapport från påsken. Ha det gött tills jag skriver igen.

Tjänna (vipåsöderuttal)