Stora ljugaredagen idag eller? Man kan ju alltid försöka. Tänk om man kunde komma ihåg allt härligt ljug, men det är nog tur man glömt.
När jag var barn kunde jag nog svänga ihop storys som man nu skulle undra hur man fick ihop och framför allt att nån trodde på en. Ljuget var nog mest nödvändigt för att klara sig ur en och annan knipa hemma som man oftast inte var oskyldig till. Undrar om mamma trodde på allt eller om hon höll färgen.- Tack isåfall Mamma, för att Du inte gjorde bort mig och att jag slapp förlora ansiktet.
- Jag vill berätta för Dig att jag har bättrat mig betydligt nu och står för mina dumheter. Jag ljuger nog sällan nu om det inte är nåt härligt ljug som barnen tycker är kul i skolan. Ibland brukar jag fråga dem om deras bästa ljug, då skrattar de och kan berätta något ganska oskyldigt och så skrattar vi tillsammans.
Nu är vi inne i oktober och jag tycker faktiskt om hösten bitvis. Det är inte ljug. Det är skön frisk luft ute och vackra sprakande färger. Det känns skönt att städa undan lite ute efter sommarn (som sa nej) i år. Vi har gjort det mesta på landet nu så, nästa gång vi åker ut stänger vi till härligheten för denna säsong. Få se om vi får några små hyresgäster i vinter. Det är inte så kul men möss och annat knytt går inte att stänga ute.
Jag hade tänkt mig att plocka lite rönnbär till lille PiltePer här hemma, men alla uteligggarfåglarna hade hunnit före så det blev inte så mycket kvar till honom. Jag brukar torka dem och ge Pilten under vintern,mycket nyttigt. Jag får väl kompensera med något annat, han kan ju inte bara leva på mattes marshmallows som vi brukar dela på i tv-stolen på kvällskvisten.
Min händige karl är på g i rummet med att måla väggen. Det som tidigare varit grönt skall nu bli vitt. Det blir nog ljust och fint hoppas jag. Det är alltid roligt med lite förnyelse.
Detta var allt jag tänkte berätta för er denna gång. På återseende, lämna gärna en kommentar, då vet jag att nån därute läser mitt pladder.
