söndag 14 oktober 2012

Inte nåt

Helgen har förflutit utan större ovationer.
 Jo förresten, en trevlig middag med några arbetskompisar direkt efter jobbet i fredags. Det var som ett mys. 
Jag var och tittade på bowling i lördags vilket är en bedrift eftersom jag hatar sport och dessutom promenerade jag fram och tillbaka . Det var en släkting till mig som spelade och en duktig sån så då måste man ju kolla. Det gick bra för henne och hennes kompisar från Gävle och även i dagens match....på Gotland.

Maken och jag var och handlade lite på lördagen och fick härligt sällskap av våra små gullvippor och deras mamma.Det är så ljuvligt när man hör nån som ropar: Faarmoor !
Vi fick oss ett gott skratt åt den minsta som kommenterade polisens 4-hjuling som stod uppställd i centrumet. Hon sa att det var en "polisklippare" Hon trodde det var en gräsklippare från polisen. Härliga unge. En trevlig tv-kväll med Beatles för hela slanten satt bra som avslutning på lördagen.

Söndagen kom och gick.Jag hasade runt hemma och fixade lite med sånt som behövs ibland. Det var riktigt skönt att inte ha några utemissons.
Regnet har strilat ner till och från hela dagen så då är det skönt att vara inne och mysa, även om det inte bara blev mys för min del . Jag bytte gardiner och tvättade några fönster. Plockade, plockade  och tvättade och plockade lite till. Sen blev det några avsnitt av Charmed .

Nu är det dags för sängen så nu säger jag godnatt.
Trevlig vecka önskar jag er alla.

måndag 8 oktober 2012

Äntligen måndag.........

Som jag har längtat. Det är så mysigt att gå upp i svinottan och så är det svinkallt i sovrummet eftersom vissa av oss ( läs Kicki) tycker det blir riktigt varmt stundtals under nattens gång. Mörkret ligger som ett täcke överallt och arbetslusten bara väller in i kroppen. Jag tycker det är för kort tid mellan alla lov och ledigheter. Jag älskar att cykla till jobbet i regn och blåst och gillar blåfrusna fingrar och genomblöta byxben och glasögon med ständigt dimma på..
Stora ljugaredagen idag eller?  Man kan ju alltid försöka. Tänk om man kunde komma ihåg allt härligt ljug, men det är nog tur man glömt.
 När jag var barn kunde jag nog svänga ihop storys som man nu skulle undra hur man fick ihop och framför allt att nån trodde på en. Ljuget var nog mest nödvändigt för att klara sig ur en och annan knipa hemma som man oftast inte var oskyldig till. Undrar om mamma trodde på allt eller om hon höll färgen.- Tack isåfall Mamma, för att Du inte gjorde bort mig och att jag slapp förlora ansiktet.
- Jag vill berätta för Dig att jag har bättrat mig betydligt nu och står för mina dumheter. Jag ljuger nog sällan nu om det inte är nåt härligt ljug som barnen tycker är kul i skolan. Ibland brukar jag fråga dem om deras bästa ljug, då skrattar de och kan berätta något ganska oskyldigt och så skrattar vi tillsammans.
Nu är vi inne i oktober och jag tycker faktiskt om hösten bitvis. Det är inte ljug. Det är skön frisk luft ute och vackra sprakande färger. Det känns skönt att städa undan lite ute efter sommarn (som sa nej) i år. Vi har gjort det mesta på landet nu så, nästa gång vi åker ut stänger vi till härligheten för denna säsong. Få se om vi får några små hyresgäster i vinter. Det är inte så kul men möss och annat knytt går inte att stänga ute.
Jag hade tänkt mig att plocka lite rönnbär till lille PiltePer här hemma, men alla uteligggarfåglarna hade hunnit före så det blev inte så mycket kvar till honom. Jag brukar torka dem och ge Pilten under vintern,mycket nyttigt. Jag får väl kompensera med något annat, han kan ju inte bara leva på mattes marshmallows som vi brukar dela på i tv-stolen på kvällskvisten.
Min händige karl är på g i rummet med att måla väggen. Det som tidigare varit grönt skall nu bli vitt. Det blir nog ljust och fint hoppas jag. Det är alltid roligt med lite förnyelse.
Detta var allt jag tänkte berätta för er denna gång. På  återseende, lämna gärna en kommentar, då vet jag att nån därute läser mitt pladder.














fredag 28 september 2012

En tappad sug........

Ja så är det nog nu. Jag har inte så mycket att skriva om just nu tycker jag. Bara det där gamla vanliga som kan få vem som helst att tröttna.
Dagarna flyter på, först är det måndag sen är det fredag. Dessemellan en massa tider att passa, tandläkare, möten, osv osv. Det låter lite tradigt kanske, men det är så det ser ut just nu.

Vi var hos makens "lillebror" som fyllde år häromdagen. 59 år är inte särskilt lite men lillebror är han ändå.
Han och hans fru har just flyttat till en lägenhet på Söders ljuvliga höjder. Det var så mysigt att se ut över den gamla bakgården som numer är en underbart grön oas. Som en liten park mitt i.

Jag blev påmind om hur det var när min bästis bodde på Wollmar Yxkullsgata, sent 50 tal eller mycket tidigt 60 tal. Där var det inte modernt på bakgården vill jag lova.Utedass, flera på rad och soptunnor som vi klättrade på och inte ett endaste grässtrå så långt ögat nådde. Då fick man ta sig till Tanto. Toalett fanns i farstun och delades av flera. Det är inte klokt vad man har varit med om egentligen. Vi hade det då precis som de brukar visa i gamla pilsnerfilmer, med bakgårdar, gubbar som kom och spelade och tanter som slängde ut några ören från fönstren som tack.

Det fanns fula gubbar också, redan då, men det var det nästan ingen som pratade om. Jag tror inte vi brydde oss om dem så mycket, vi tyckte bara de var äckliga sen var det inte mer med det. Man skulle i alla fall inte berätta nåt hemma, om man sett nåt, för då fick man inte gå ut.

Vi var i " Vitan" och åkte Te-fat som det hette då. Några gånger åkte vi Te-fat nerför trapporna, jag tror de heter Albert Engstöms trappa som leder ner mot Katarinavägen uppifrån Mäster Mikaels gata om ni vet vad den ligger, mittemot Fjällgatan. Det var ju inte så mycket trafik då, så det var väl inte direkt livsfarligt i vårt sätt att se då. Då var det bara kul. Men nu......gode Gud.
Tänk om morsan och farsan visste, då hade man nog fått höra både det ena och andra.

 Sedan flyttade min bästis och hennes mamma och pappa ( som för övrigt var mina föräldrars bästa vänner) till Katarina och vi blev större och började hänga i " Björssa" som vi kallade Björns trädgård. Jag var i stan nästan varenda dag. På den tiden bodde min familj i Kärrtorp men det var inte lika kul som i stan såklart.
Kitty i Ånge 1961 kanske. Hemklippt och hemstickad krage.
Skolkort från 1965-66. Före ögonoperation. Hemklippt...igen.
Min kusin Gunnel och jag på Gotland,Hamra 1970. Lägg märke till mina tuffa brillor. Knallblå
Syskonen 1956. Jag i lilla bahytten i bakgrunden.
 Ja milde tid vad ett födelsedagskalas på söder kan sätta igång minnen, det känns som 100 år sen. Mer nostalgiska återblickar kommer vid ett annat tillfälle om ni nu kan ha något intresse av det.
Syskonen. 2011.


 
Ha en skön helg nu, för det tänker jag ha.

söndag 9 september 2012

Så gick en helg igen

En myshelg på landet och lillepilt fick stanna  hemma och vakta huset. Vi åkte ut på lördagsmorgonen så det blev inte så länge för den lille pippin.
Jag tog en promenad till skogen och plockade svamp. Det blev rejält med svamp denna gången också. Massor med svart trumpetsvamp och röd/gul trattkantarell. Några liter riktigt fina vanliga kantisar hittade jag med. Dessutom några fina exemplar av stolt fjällskivling.. Nu tror jag vårt förråd på svamp räcker. Det blev tid till en liten lur på trädgårdssoffan i solen innan det var dags för jobb.

Jag rensade grusgången igen för jag vet inte vilken gång i ordningen iår. Där växer det mycket ogräs när det regnar så mycket, men det är som terapi för mig. Jag tar min lilla pall som maken har snickrat till mig i lagom höjd att sitta på i böjd ställning och rensa. Jag plockar ogräset för hand och mediterar över livet och annat under tiden. Det är som en lisa för själen att rensa hjärnan så
(och grusgången).
Maken bjöd på middag innehållande fjällskivlingen, den ser inte så god ut tillagad men den smakar bra. Kvällen i övrigt tillbringades framför tv:n och med mysbrasa i kakelugnen.
På söndagen (idag)efter en lång sovmorgon fortsatte rensandet av grusgången en liten stund för att sedan övergå i annat arbete. Det är en del visset som skall bort och lite annat smått å gott skall göras när man är trädgårdsmästare Hihi.

Sen var det besök i Alsike hos dottern med familj. Det är så kul att komma dit särskilt när den lille minste surkotten säger till sin mamma när vi kommer: Jag tänker INTE hälsa på mormor!!!! Vad har jag nu gjort för att bli bemött så? Han var fullt upptagen med nåt spel så då kan inte mormor konkurrera. Han smälte dock när mormor hade med serietidning med TOMÅJERRI och bullar.

Storebror mötte mormor med sitt sedvanliga : Hej mormor. Jag fick en puss sen for han iväg på cykeln med en kompis. Han kom snart tillbaka och smaskade bullar tillsammans med kompisen. Han är en liten blivande affärsman som sin far. Han säljer jultidningar så det var bara för oss att köpa lite. En liten adjöpuss och sen bar det av med kompisen igen.
Pippi blev glad när vi kom hem och flög några varv i rummet. Han hade nog behov av att sträcka på sig lite när han suttit i buren sen igår, lördag.
Nu är det söndagskväll och maken och jag har sett en film på Tv, tillsammans för ovanlighetens skull.
The black swan. Lite skum men helt ok.
Nu är det dags att krypa ner i sängen inför en ny vecka och nya möjligheter.
En liten gatumusikant jag träffade på under kulturdagarna i Stockholm i somras.
GONATT



fredag 31 augusti 2012

Goa vänner

Det har varit glest med bloggande nu ett tag men det har liksom inte funnits tid till det. Just nu tar så mycket annat min tid i anspråk så jag har fått prioritera och då åker bloggen långt ner på listan.
Mitt yngsta barnbarn har varit på sjukhus i 9 dagar efter att ha fått in "staffar" i sitt skelett och det är inte så bra. Han är hemma igen nu och får åka rulle ett par veckor för att inte belasta benet. Sen "medusin" i 6 veckor. Detta har tagit på allas vår krafter vill jag lova. Precis när vi hämtat oss från chocken när äldsta barnbarnet dråsat ner från trädet så händer detta. En mycket god vän till oss välte med sin 4-hjuling och det var inte heller så trevlig. Vi har hälsat på honom och ser att han åtminstone är på benen om än att han har ruggigt ont med sina 5 brutna revben.
Jobbet tar 99 % av tiden i koncentration just nu, det är så mycket att komma ihåg och hålla reda på så man känner sig helt slak på kvällen. Tur att barnen är så gulliga som dom är.
det var länge sen jag arbetade med så små barn så jag vill lova att jag legat av mig.

Nu är det hursomhelst helg och jag skall njuta av den tillsammans med sonhustrun och barnbarnen och deet blir som ett mys.
Vi hörs när jag är här igen


Kram till er alla.

måndag 13 augusti 2012

Nu är jag här igen.

Länge sen jag skrev nåt men jag har levt teknikfritt liv i sommar på landstället. Jag har haft en underbar semester, det känns som jag varit ledig ett halvt år. Jag kan inte i skrivandets stund berätta om allt min semester innehållit, det får komma lite peu om peu vartefter jag hinner lägga allt till rätta i hjärnkontoret. Hursomhhelst en liten tripp till Wadköping i Örebro, en tripp till Sigtuna, många trippar till Alsike och en veckotripp till Gotland samt många trippar till hängmattan. Några trippar till svamp och bärskogen också.
Vi har begåvats med en ny diskbänk på landet efter 26 år. Nu orkar vi inte vika ryggen dubbel längre, vår gamla diskbänk var byggd efter 1931 års standard och då kan inte folk varit längre än, tja låt säga 140 cm eller något kortare. Det blev jättebra i alla fall. Maken har lagt in parkett i lekstugan!!!! Somliga och andra vill jag lova. Det var parketten som vi rev ut vid vår vattenskada som nu är helt återställd. Vi hade besök sista veckan på landet och den lilla damen som var med sa att hon minsann skulle flytta in i "stugan" och hennes mamma och pappa fick hälsa på henne där hädanefter.
Hon följde med hem till slut efter lite protester under löfta att hon får komma nästa år igen.

Vårt äldsta barnbarn råkade ut för en olycka för ett par veckor sen. Som tur var hade hon riktig änglavakt, hon gjorde som sin pappa när han var liten, föll ur ett träd och skadade skallen ganska rejält. Hon fick en spricka i skallbenet i bakhuvudet som tackolov inte kräver nån operation men hon måste ta det lugnt en månad framöver. Det är inte det lättaste när man är 8 år och måste hjula ibland när man går eller göra några andra halsbrytande övningar rätt var det är.
Det yngsta barnbarnet står på öronen titt som tätt. Även han fick besöka sjukhuset efter en lättare härnskakning. Inte nog med det, under ett parti kubb på landet med syskon och kusiner råkade en kubb studsa rakt upp i pannan på den lille mannen ( han har ju nära till marken liksom) som fick ett nytt horn i pannan. Vad säger man, det gäller att ha is i magen med dessa små människor som råkar ut för det ena efter det andra. Jag tackar alla änglar som vakar över dem.




















Nu lägger jag med lite bilder från vårt andningshål i livet, av bilderna att döma verkar vi bo i en djurpark. Vassegoa och njut tills vi hörs igen.

lördag 30 juni 2012

Röst som en stenkross

Jag låter som en stenkross i halsen denna helg. Det är tur ni inte hör rösten nu och det är skönt att inte behöva prata för det är jättejobbigt. Inte riktigt på topp med andra ord.
Idag har vi varit hemma och uträttat "affärder". Det blev lite roliga saker: en ny brevlåda,en ledbelysning till mitt skrivbord,en ledbelysning till diskbänken på landet,ett paraply och lite färg och gubbens leksak, en ny skruvdragare.
Härliga saker att lägga pengarna på. Jag har jagat liljebaggar idag igen. De är för jäkliga rent ut sagt, jag är inte mycket för att ta dö på djur men med dem har jag ingen empati. Om du inte plockar bort dem i tid så har du snart bara en pinne som står i krukan och liljorna ser du inte röken av.

Liljebaggar är röda och är kloka!!!! De ser till att ramla ner i jorden precis när du skall ta dem och sen ligger de där med dojjorna upp och syns inte eftersom de är svarta på magen. De kan ge ifrån sig ett litet ljud när jag skoningslöst klämmer sönder dem ( det är sant). Om de har tur har de hunnit lägga ägg på bladet, det blir som små svarta romkorn, de måste man ta bort annars kommer en larv däri och då är det kört för det är den som äter upp bladen.

För övrigt har jag pysslat lite hemma, förstorat kort och äntligen fått upp alla fotografier på väggen igen efter vattenskadan. Jag har t o m hunnit med en lur i soffan ute under markisen, det blev för varmt i solen.
Jag tror det är allt jag orkar delge er idag, Jag lägger med lite bilder.





Trevlig helg alla goa glada.